En tisdag
Gårdagen va inte som alla andra. Det känns som om man kommer mer och mer tillbaka till jobbet och verkligheten men samtidigt så känns det bättre och bättre för varje dag.
Träningen igår var fokus på mage och ben. När det gäller just den träningen är det mycket fokus på hög reps, men aldrig mer än 15. Klarar jag mer än 15 reps per sett så ökar jag vikten. Kan verkligen kräma ut det sista ur nedre delen av magen numera och det känns bra. Hatar för övrigt benträning men den måste ju också göras tyvärr =P
Blev lunch ute med en gammal kollega som inte jobbar hos oss längre. Det var trevligt och det pratades om allt mellan himmel och jord. Åt gjorde vi på Mat och prat i Up2 gallerian och jag brukar äta där ibland och det är 9 av 10 gånger väldigt bra =)
Hade jour igen på kvällen. Kan just nu inte fatta hur jag kunde ha jour 3 veckor i sträck förrut varje månad. Jag är less redan nu, beror nog på all min ledighet! haha
Hade jour igen på kvällen. Kan just nu inte fatta hur jag kunde ha jour 3 veckor i sträck förrut varje månad. Jag är less redan nu, beror nog på all min ledighet! haha
Den bittra sanningen är dock att det är för pengarna man gör den. Det gör det dock värt det när man får lön kommande månad. Det är bland annat all jour som gjort det möjlig att resa så mycket osv.
Funderar mycket över jobbet, träningen, boendet osv. Mycket på gång just nu. Både vad gäller jobb, privat, träning osv så det ska bli intressant vad som händer. Alla tre delar har varit väldigt intensiva och det som fått stå tillbaka är nog min psykiska hälsa. Även om jag sedan en längre tid tillbaka mått bra såväl psykiskt som fysiskt så har kropp och psyke hela tiden varit på gränsen till sammanbrott pga den höga belastning från träningen och jobbet. Självklart har man även haft ett ganska periodvis hektiskt privatliv också, vilket inte direkt innebar någon vila, snarare tvärtom. Jag säger inte att jag varit depprimerad eller något, bara att jag konstant varit slut i såväl kropp och själ.
Skulle inte vilja ändra någonting men det går inte att leva så hur länge som helst. Enda gångerna jag varvade ner och tog det lugnt var när jag hade mina älskade flickor hos mig. De kändes ibland som de varit den enda kontakt med "verkligheten" jag haft och det som ibland faktiskt höll mig frisk, kry och lycklig.
Ska försöka slänga ihop ett inlägg om idag om jag hinner. Annars gör jag det imorgon =) Blev inte så mycket träning utan mer inre tankar men det får va så ibland också.